Å
[Återhämtning]
Programmet Behandlingen spelades in under 21 dagar på en ö i Stockholms skärgård.
Hur resultatet blev för de enskilda deltagarna, som otroligt modigt bjöd på sig själva och visade upp sitt lidande, får de själva svara på.
Hur programmet blev får var och en själva skaffa sig en uppfattning om.
I den här texten beskriver jag hur jag tycker en riktigt bra behandling kan se ut. För människor som har ett påtagligt psykiskt lidande som de vill bli hjälpta att avlägsna.
Modellen jag tror på, och som jag här skissar, är på sätt och vis helt omvänd mot den som vi brukar erbjuda ifrån psykiatrin.
Men först som sist vill jag poängtera att jag inte är ute efter att kritisera svensk psykiatri.
Jag har själv fått utmärkt hjälp. Jag har fått vara med och hjälpa människor på öppenvårdsmottagningar från Lappland ner till Blekinge.
På avdelningar för abstinensbehandling vid beroende, depressionssjukdomar, ångesttillstånd och psykos-sjukdomar.
Varje dag räddas liv svensk psykiatri, vi är många som arbetar hårt, och jag tycker inte att vi tackas efter förtjänst .
Det är inget nytt eller särskilt jag har att komma med.
Men det är en modell. Och en modell underlättar förståelsen vad man kan göra, och vad man inte kan göra i arbetet att behandla psykiskt lidande, och var man kan börja, och när man bör sluta. Utan en modell blir arbetet ofta i blindo. Man börjar nånstans på måfå, får till en diagnos, och erbjuder behandling. Även om diagnosen är rätt och behandlingen god så blir det fel.
För det finns ett annat problem som är grunden till det man hittade. Och detta problem beror i sin tur på, osv.
Det blir som att jaga efter en katt som snabbt skuttar undan när man är nära.
Vi som är satta att vara hjälpare behöver en struktur att förhålla sig till, och ett stort varmt hjärta. Det finns välgjorda undersökningar inom beroendebehandling som säger att för de som får en behandlare från gruppen av den fjärdedel av alla behandlare som har lägst empatisk förmåga så blir resultatet sämre än ingen behandling alls.
Känn på den! Och jag är övertygad om att det gäller övrig psykiatri också.
Så de som begåvats med ett svalare hjärta, får väl arbeta någon annanstans, där deras talanger kan komma till nytta.
De som beskrivs ses som sina diagnoser, eller snarare de är den beskrivandes karikatyr av dessa tillstånd.
De blir på detta sätt omänskliga.
Vad som är omänskligt kan ingen människa bota, och vi slipper försöka.
Vi kan inte behandla alkoholism eller bipolaritet. (Förutom i skrifter) Och vi kan inte bota de som lider. Men människor som lider av alkoholism eller bipolaritet eller båda tillstånden kan vi ge god behandling, om de är intresserade.
Att i varje möte ta sig i genom snåren av begrepp och tidigare omdömen är mycket svårt, och mycket krävande.
Men jag ser ingen annan väg som rimligtvis kan fungera.
Så i den modell jag försöker så börjar det alltid med att jag har att möta en människa. Jag är en människa som möter en annan människa. Och vi är, utifrån sett, från de hundar,apor, stenåldersmänniskor eller utomjordingar som står och tittar på oss, väldigt lika. Men som alla som är lika så fokuserar vi på de små olikheterna.
Först när jag landat i likheterna i detta att vara människa, bland människor, så kan jag försöka hitta olikheterna. Våra olika temperament, våra olika personligheter.
Därefter, som den tredje fasen i denna modell, söker jag det specifika i just denna människa, med denna människas bakgrund .
Och vad detta lidande kan ges för namn (diagnos), och vad jag tror skulle vara den bästa hjälpen för denna människa.
[Behandlingen]
B
Resten är kvar. Resten av livet.
Tack till alla som hängt med hela vägen.
Alla vi som följt de sex modiga deltagarna. De som bestämde sig för att våga vara med på nått helt nytt. Ett nytt TV program som start på ett nytt liv.
En berättelse om lidande och längtan.
En berättelse till alla de som lider och längtar efter något nytt. Som lider av sitt lidande och att fortfarande så många ända långt in i hjärtat av vårdsverige är okunniga och alltför ofta direkt föraktfulla inför mötet med de människor som de sex representerade.
Och därför är jag djupt tacksam för all respekt och kärlek programmet och deltagarna har mött. Må det bli en början på något verkligt nytt.
Jag tycker att vi helt enkelt bestämmer oss för det. Ja så får det bli!
Tack.
F
[Filosofin bakom behandlingen]
Detta kallar jag gärna för min behandlings-filosofi;
att i varje givet ögonblick göra det jag tror är det bästa för denna person.
Denna skenbart enkla devis skapar i stort sett dagligen stora problem för mig och den jag är satt att hjälpa. Om jag lyckas, (vilket jag förstås ofta inte gör)
1.
2.
3.
Att möta henne och visa utifrån det som är människa i mig att jag är där.
Att jag är närvarande.
Att vi tillsammans, (och när hon inte tycker som jag så har hon tolkningsföreträde ), kommit fram till hennes temperament hennes personlighets färg och form. Och melodi.
Att baxa in hennes lidande i lidandelåda (diagnos enl Dsm 5)
Jag tror att om man ska hjälpa människor så behöver man en relation till detta att vara människa.
En någorlunda grundad uppfattning om hur man själv är. Och en nyfikenhet på den människa man försöker hjälpa. Ibland är tyvärr en snabb diagnos i vägen för denna process.
Särskilt om diagnosen är uppenbar, lyser i eldskrift i pannan på det som nu blivit mer ”patient” än ”människa”;
- Narkoman
- Borderline
- Maniker
- Asperger
- Schizo
- Fibro
- Gammal missbrukare
B
[Arbetsboken]
Den här boken delade vi ut till deltagarna under inspelningen av tv-serien Behandlingen på kanal 5.
Den är här uppdelad i 8 kapitel.
Ljudfiler kopplade till MBRP finns under fliken ”Ljudfiler”.
Så varsågod och prova.
