DIKTER.

Av Ingemar Sköld, om inget annat anges

Istället för gud

Jag är så tacksam

Att du varje morgon kommer

Som var och en av er som kommer

kommer du till mig 

Som solens strålars värme 

som den svala daggen under mina fötter 

som himmlen mot min hud

du kommer

Som barnens skratt 

som den lätta fjärilsvingen

som lövet faller

kommer du

kommer du till mig

Du har inget namn

du liknar ingenting

 jag är så tacksam

att jag älskar dig

Enkelhet Min Vän

ett rum

en skål

en bädd

ett bröd

och någon annan 

att dela allt det enkla

att dela livet med

vi behöver rum

vi behöver inga väggar

vi räcker fram vår skål  

och någon fyller väl på

vi vilar väl varandra när vi är trötta

vi delar allt vårt bröd vår nöd

vi behöver ingenting 

som kallas mer

men dig behöver jag

 jag behöver dig

vill du dela dig med mig

Denna Stund

Du måste vara sann

mot denna stund

Du måste ingenting

som inte är allt

Du måste vara sann

mot den som blev du

som knackat på din dörr

som ropar ditt namn

som skrikit så högt

som ingen hört som du

​

Du måste vara sann

mot alla dina speglar

och alla bilder i alla album

och orden i alla dagböcker

som flyger som fjäril

som klär sig i klänning

​

Du måste vara välkommen

i denna stund

Du måste ingenting

som inte rymmer allt

Allt får plats i denna stund

Som du

Och kom ihåg att om och om igen tillkännages just din plats 

i familjen av allt

​

Every day is a good day

​

Every day is a good day

every feeling is a good feeling

feeling good every day

Every step is a good step

every step is a step towards death

every death is a good death

living every day

Every person is good person

oh it's hard but I try to sing that song

every question is a good question 

but the answers are often wrong

Every day is a good day

every feeling is a good feeling

feeling good every day

Vi visslar i mörkret

​

Vi visslar i mörkret

Vi vill vissla

Vi vill egentligen att det ska vara ljust

Det är inte ljust

Vi visslar

Vi är mycket rädda

Vi darrar nästan

hela tiden

Vi vet ingenting

Vi tror

att det kommer att ljusna

Så vill vi verkligen tro

Till dess visslar vi

Vi visslar högt

Vi visslar tappert

Vi som visslar

Vi

I vardagens enklaste 

I vardagens enklaste vrår 

tar jag av mig allt viktigt 

plagg efter plagg

men behåller min kropp

som en skälvande väg

som aldrig går över.

 I vardagens enklaste möte

vecklas du ut

och du lyser

föder mig närmare

så nära det går.

I vardagens enklaste rum

en trappa upp

växer ett vii

viskar ett vi:"Vi !"

i trots och förtvivlan

över allt som går sönder

och faller itu.

I vardagens slarviga spegel

ser du en tokkort sekund 

dig själv

precis som du är

när du blir.

I vardagens enklaste vrå

planterat en Gud utan namn

 ett frö.

Detta Var Morgonen

Detta var morgonen jag vaknade till
detta var platsen som inte var
inte var någonannanstans
Detta var kroppen
som vaknade i mig i mitt namn

Detta var morgonen jag äntligen förstod
jag är ensam
ensam i mig
är jag allt
allting som finns
eller inte

Det svartaste hålet av inte, mittinne i mig
sjunger och sjunger och sjunger
det finns ingen annan
utan dig ingen annan

En ännu märkligare visa;
”du kan inte dö ”
viskas långsamt fram av en sårad vän

Jag kan inte dö
jag kan bara leva
denna morgon
som vaknat till mig

i det liv jag har fått
som är mitt

Illustration Sofia Biribakken Sköld

Sjörök

​

Den morronen

Den sommaren

Du och jag

Jag vet inte om den varit

Eller om den ska komma

Ditt hår luktar rök

från elden ute på ön

Och i omfamningens värme

Förklarar du

Att varje svensk skogstjärn bär sin egen psalm

Så som livet bär sig själv

för dom som låter livet bäras

Och i din rena närvaro

Bestämmer jag mig

äntligen

för att försöka

försöka ingenting

Och se

Det stiger sjörök ur tjärnen

sjörök

​

Don't go back to sleep

Av Rumi

Fritt översatt av Ingemar Sköld

​

År efter år

försökte förstå mig själv 

År efter år

härmade bara dom andra

​

Inifrån mig

visste jag inget

Inifrån kunde jag inget bestämma

Blind i mitt rum

jag hörde dom ropa mitt namn

Då gick jag ut

Den tidiga gryningens bris 

sjunger en hemlig sång

så gå inte tillbaks till din säng

och somna inte om

Du måste fråga dig;

vad är det du vill med ditt liv

men gå inte tillbaks till din säng

och somna inte om

Människor går fram och tillbaka 

över tröskeln fram och tillbaka

och där de två världarna nuddar varandra 

är dörren öppen och rund

Så gå inte tillbaks till din säng

och somna inte om

Återhämtar mig

​

Jag återhämtar mig

Inte som att gå efter vatten vid brunnen

mer som att sitta i trädgården

och se hur regntunnorna fyller sig själva

med regnvatten efter en lång torka

Jag återhämtar mig

fastän aldrig helt förlorad

Väntar tålmodigt in mig själv

och när jag äntligen kommer hem, säger jag hej

här sitter jag

så som jag har längtat efter dig

​

Nån dag

Nån dag 

Ska vi riva alla våra skolor

som lär ut att människan är nåt att räkna med

Sen bygger vi nya

som ger oss en enda läxa 

att hitta hem 

Nån dag

jag hoppas om inte alltför länge

ska vi riva alla våra kyrkor

som predikar att Gud är stor

eller större

Sen bygger vi nya

som inte säger nåt om Gud

lilla gud 

Nån dag

kanske redan imorgon

ska vi riva alla våra fabriker

som tillverkar meningslösa saker

som vi inte behöver

Sen bygger vi nya

som bara tillverkar djup 

sen släcker vi all våra lampor

och börjar lysa

​

​

Värdshuset 

Av Rumi

Fritt översatt av Ingemar Sköld

​

Detta att vara människa är ett värdshus.

Var dag en ny ankomst.

En glädje en sorg ett medvetet ögonblick kommer som en oväntad gäst.

Välkomna och underhåll dem alla , även om det är ett gäng sorger som sveper ditt hus rent på möbler.

Och behandla varje gäst värdigt,

han kanske förbereder dig för en ny glädje.

Den mörka tanken ,

skammen och skammens alla döttrar, möt dem i dörren skrattande,och bjud dem in.

Var tacksam för vem som än kommer för var och en har blivit sänd som en vägvisare från ovan.

Hösten kommer 

Vildvinsbersåernas rustning falnar

efterlämnandes en rå ensamhet

förklädd i sepia

​

En ensam humla surrar efter sanningen

i världshistoriens meningslöshet,

och ingenting, ingenting kan ha ett högre

värde

Men vi tror ändå

för utanför de obotbaras kyrka hängs var morgon ny färsk nåd upp på tunna trådar

spunna utav nattens glömda tårar

​

Och vi vi är regnet som ännu inte fallit,

inte fallit än